42
Silja Borgarsdottir Sandelin |
|
|
förbundssekreterare och politices studerande | liittosihteeri ja opiskelija |
|
|
Nylands valkrets | Uudenmaan vaalipiiri |
| Borgå | Porvoo |
| silja@sfp.fi 050 366 8291 |
| www.silja.nu |
| Född | Syntynyt: 1985 |
Vem är jag? | Kuka minä olen? |
Född 1985 i Helsingfors och uppvuxen runtomkring i Norden - Isländskt och finländskt medborgarskap, börjat skolgången i Danmark. - Student från Borgå Gymnasium 2003 - Politices studerande vid Åbo Akademi (statskunskap och offentlig förvaltning) - Jobbar som förbundssekreterare för Svensk Ungdom - Ungdomens Nordiska Råd, presidiemedlem - Handbollsspelare på FM-serienivå i Helsingfors IFK, av och till på landslagsnivå sedan 2005. - Uppskattar på fritiden goda vänners sällskap, teater, att resa och att idrotta. Politiska engagemanget har börjat via Åbo Akademis Studentkår och Liberala Studerande - LSK. Jag har vid Studentkåren varit styrelsemedlem 2007, styrelseordförande 2008 och fullmäktigeordförande 2009. Vid Åbo Akademi har jag haft ett tiotal olika förtroendeuppdrag bland annat som studentrepresentant i universitets styrelse. En liberal syn präglar mina åsikter. Utbildning ska ligga som grund och en högklassig forskning ska vara nyckeln till framtidens och dagens utmaningar. Vi ska kunna leva tillsammans i ett samhälle där vi har respekt för varandra oberoende religion, utseende, sexuell läggning, ursprungsland, språk eller eventuella andra olikheter. Jag vill påverka och vet att jag kommer att arbeta hårt för att vi tillsammans ska ha en lycklig framtid. |
Syntynyt 1985 Helsingissä ja varttunut eri Pohjoismaissa - Islannin ja Suomen kansalaisuus, aloittanut koulunkäynnin Tanskassa. - Ylioppilas Borgå Gymnasiumista 2003 - Valtiotieteiden opiskelija Åbo Akademissa (valtiooppi ja julkinen hallinto) - Svensk Ungdomin, RKP:n nuorisojärjestön pääsihteeri - Nuorten Pohjoismaiden Neuvosto, hallituksen jäsen - SM-sarjan käsipalloa HIFK:ssa, ja silloin tällöin maajoukkueessa vuodesta 2005. - Vapaa-ajalla arvostan hyvin ystävien seurassa oloa, teatteria, matkustamista ja urheilua. Kiinnostukseni politiikkaan alkoi Åbo Akademin Ylioppilaskunnassa ja Liberaalien Opiskelijoiden parissa. Olen toiminut Ylioppilaskunnan hallituksen jäsenenä 2007, hallituksen puheejohtajana 2008 ja edustajiston puheenjohtajana 2009. Åbo Akademissa minulla on ollut kymmeniä eri luottamustehtäviä muun muassa olen toiminut opiskelijaedustajana yliopiston hallituksessa. Liberaalit arvot ovat vahvasti esillä poliittisissa näkemyksissäni. Koulutuksen tulee olla perusta Suomessa ja korkealaatuisen tutkimuksen avain tulevaisuuden ja päivän haasteisiin. Meidän pitää pystyä elämään yhdessä yhteiskunnassa jossa meillä on kunnioitusta toisiamme kohtaan uskonnosta, ulkonäöstä, sukupuolisesta taipumuksesta, alkuperämaasta, kielestä tai vastaavasta riippumatta. Haluan vaikuttaa ja tiedän, että tulen tekemään kovasti työtä yhteisen menestyksellisen tulevaisuutemme puolesta. |
Viktiga frågor | Tärkeät aiheet |
Utbildning, kultur | Opetus, kulttuuriUtbildning för alla ska vara grunden och forskning är nyckeln till lösningar på framtida och nuvarande utmaningar. De borde prioriteras för att trygga vår framtida konkurrenskraft! Det är viktigt att värna om olika former av kultur. En kulturell och språklig mångfald är en rikedom för Finland. För att vi i framtiden ska kunna ha ett konkurrenskraftigt och innovativt Finland och Europa måste vi ha ett samhälle som hela tiden utvecklas till det bättre. Det gäller för oss att anpassa oss till kommande utmaningar. För att vi ska kunna göra det krävs det att vi har en god allmänbildning. Det första steget för detta är att garantera en god grundutbildning för alla. Nästa nödvändiga steg för att få ut all toppkunskap är att det garanteras en jämlik möjlighet för alla att fortbilda sig. Därför förespråkar jag en indexbindning av studiestödet och tar ett klart avståndstagande från terminsavgifter för alla högskolestuderande. Finland får fram det bästa förmågorna och utvecklas konkurrenskraftigt enbart genom avgiftsfri utbildning och system för att studerande ska kunna fokusera på sina studier behövs. Då vi kämpar med utmaningar som kräver innovativa och hållbara lösningar på problem krävs kvalitativ utbildning och högklassig forskning. Att lösa miljöproblem, kommer att vara vår främsta globala utmaning på lång sikt. Till exempel måste teknologin och tillämpningen av förnyelsebar energi utvecklas för att hitta fram lösningar anpassade för vår region. Ett aktivt studentutbyte och fri rörlighet leder till förbättrad förståelse för andra språk och kulturer samt bildande av nya nätverk. Ett aktivt utbyte bland högskolestuderande är även viktigt för att de ska kunna bli experter på sitt eget område och lära sig av andra på olika håll i världen. Det mervärde studentutbyte ger förutsätter att vi bygger upp och säkrar ett fungerande system för att jämföra tidigare examina och för att tillgodoräkna studier avlagda utomlands. Satsningar på utbildning, innovation och forskning behövs för vår framtid. Koulutus kaikille - sen pitää olla perusta. Tutkimus on avain tulevien ja nykyisten haasteiden ratkaisemiseksi. Näitä kahta tulee priorisoida tulevaisuuden kilpailukykymme takia! Jotta meillä tulevaisuudessa olisi kilpailukykyinen Suomi ja Eurooppa tarvitaan yhteiskuntaa, joka jatkuvasti kehittyy myönteiseen suuntaan. Meidän tulee ottaa huomioon tulevaisuuden haasteet. Jotta tähän pystymme, tarvitsemme hyvää yleissivistystä. Sen saamme ensinnäkin hyvän peruskoulutuksen kautta. Takaamalla yhdenvertaiset mahdollisuudet jatkokoulutukseen kaikille saamme huippuosaamisen esille. Siksi puollan opintotuen sitomista indeksiin ja vastustan kaikkien korkeakouluopiskelijoiden lukukausimaksuja. Suomi saa parhaat kykynsä esiin ja kehittyy kilpailukykyiseksi ainoastaan jos opiskelijoilla on mahdollisuus keskittyä opintoihinsa maksuttoman koulutuksen kautta. Laadukasta koulutusta ja korkealaatuista tutkimusta tarvitaan vastaamaan haasteisiin, jotka vaativat innovaatiota ja kestäviä ratkaisuja. Ympäristöongelmat tulevat olemaan keskeisimmät pitkän aikavälin haasteemme. Esimerkiksi teknologiaa ja uusiutuvia energialähteitä on kehitettävä kohti omaan alueelliseemme asemaamme soveltuvia ratkaisuja. Aktiivinen opiskelijavaihto ja vapaa liikkuvuus luovat edellytyksiä ymmärtää toisia kieliä ja kulttuureja. Korkeakouluopiskelijoiden aktiivinen vaihto on tärkeätä myös heidän kehittymiselleen oman alansa asiantuntijoiksi ja antaa mahdollisuuden oppia toisilta muualla maailmassa. Siksi meillä on oltava toimiva järjestelmä, jossa aikaisemmat tutkinnot ovat vertailukelpoisia ja ulkomailla suoritetut opinnot lasketaan hyödyksi. Tulevaisuutemme takia tarvitsemme panostusta koulutukseen, innovaatioon ja tutkimukseen. |
Miljö, klimat, energi | Ympäristö, ilmasto, energiaJag ser miljöfrågan som Finlands viktigaste frågor på lång sikt. Satsningar måste nu göras på förnyelsebara energikällor som är anpassade till vår region. Det behövs fokusering på en effektiv samt högklassig forskning inom området. Mer miljövänliga metoder inom de energikällor vi för tillfället använder oss av måste också utarbetas. Lösningarna måste även vara långsiktigt hållbara. För att bekämpa miljöförändringen behövs även en attitydförändring och förbättrade möjligheter att göra miljövänliga val i vår vardag. Vidare utbyggnad av kärnkraft är inte ett alternativ. Lantbrukspolitiken ska vara uppbyggd på ett fiffigt sätt som är anpassad till vår region. Det inte är miljömässigt hållbart att transportera livsmedel långa sträckor. Närproducerad mat är bättre för miljön och gynnar sysselsättningen i Finland. Finland måste ändå ha ett visst självförsörjande då det kommer till livsmedel. Livsmedelsproduktionen måste i allt större grad vara ekologisk. För Östersjöländerna är arbetet för att bekämpa föroreningen av Östersjön en självklarhet. Samarbetet mellan länderna kring Östersjön måste fortsätta och fördjupas. Flera åtgärder krävs för att rädda Östersjön. Ympäristö on mielestäni Suomen tärkein kysymys pitkällä tähtäimellä. Nyt pitää panostaa uusiutuviin energialähteisiin, jotka on sopeutettu maantieteelliseen sijaintiimme, ja keskittyä tämän alan korkealaatuiseen ja tehokkaaseen tutkimukseen. Ympäristöystävällisempiä menetelmiä nykyisten energialähteidemme käytölle tarvitaan. Ratkaisujen tule myös olla kestäviä pitkällä aikavälillä. Ilmastonmuutoksen torjumiseen tarvitsemme myös asennemuutosta ja mahdollisuuksia tehdä ympäristöystävällisiä valintoja arkipäivässämme. Maatalouspolitiikkamme tulee olla rakennettu fiksulla tavalla ottaen huomioon maantieteellisen sijaintimme. Ympäristöä ajatellen ei ole kestävää kuljettaa elintarvikkeita pitkiä matkoja. Lähialueella tuotettu ruoka on parempaa ympäristölle ja vaikuttaa työllisyyteen. Elintarviketuotannossa Suomella on säilyttävä määrätty omavaraisuusaste ja tuotannon tulee yhä suuremmassa määrässä olla ekologista. Itämeren saastumisen torjunta on Itämeren maille itsestäänselvyys. Yhteistyön maiden kesken on jatkuttava ja sitä pitää syventää. Lisää toimenpiteitä tarvitaan Itämeren pelastamiseksi. |
Internationellt | KansainvälisyysEtt fungerande nordiskt samarbete ska ligga högst bland prioriteringarna inom den internationella verksamheten. De nordiska länderna är inte stora till invånarantal, men tillsammans utgör vi en betydande grupp. De nordiska ländernas långa gemensamma bakgrund, välfärdssamhälle och fungerande nordiska samarbete motiverar samarbete inom alla internationella organ. Utvidgat samarbete är också möjligt mellan de nordiska länderna bland annat inom försvar, energi, miljö och många andra områden. Det bör hittas ett slut på gränshindren som ännu kvarstår inom Norden. EU finns till för att vi ska ha fred och stabilitet i vårt gemensamma Europa. I dagens och morgondagens Europa strävas det efter en allt högre grad av välfärd och en bättre nivå på medborgarnas välbefinnande. För att uppnå detta, måste vi både inom och utanför unionen bland annat arbeta för individens frihet och rättskydd, jämlikhet och respekt samt ta ansvar för våra handlingar. EU bör inom utrikespolitiken fokusera på globaliseringens utmaningar, hållbar ekonomisk och miljömässig utveckling och i allt större grad humana värderingar. Inom den närmaste tiden måste EU hitta fungerande ramar för ekonomin. Ett globalt gemensamt samarbetsorgan ska vi ha i fortsättningen. Detta organ ska vara FN och det ska vara handlingskraftigt. Ska vi lyckas med detta och ha ett starkt FN måste alla medlemsländer ta sitt ansvar. Finland tar sitt ansvar och har även påvisat detta då Finland tidigare haft en plats i säkerhetsrådet. Finland kandiderar nu för en plats i säkerhetsrådet och är värd denna plats. FN är och kommer i framtiden att vara precis så starkt som medlemsstaterna vill och där ska vi vara med och bestämma. Vi har ett globalt ansvar och därför ska man sträva efter att ge 0,7 % av bruttonationalinkomsten i utvecklingsbistånd. Långsiktiga mål som hållbar utveckling och utrotande av fattigdom ska understödas. Kansainvälisessä toiminnassa korkein priorisointi tulee olla toimiva pohjoismainen yhteistyö. Pohjoismaat eivät asukasluvuiltaan ole suuria, mutta yhteenlaskettuna muodostamme merkittävän ryhmän. Pohjoismaiden pitkä yhteinen menneisyys, hyvinvointiyhteiskunta ja toimiva pohjoismainen yhteistyö antaa pohjan yhteistyölle kaikissa kansainvälisissä elimissä. Laajempi yhteistyö Pohjoismaiden kesken on myös mahdollista muun muassa puolustuksen, ympäristön, energiatuotannon ja monilla muilla aloilla. Pohjoismaiden kesken vielä olemassa olevat rajaesteet on vihdoin poistettava. EU on olemassa jotta meillä on rauha ja vakaus yhteisessä Euroopassamme. Huomisen ja tämän päivän Euroopassa tavoittelemme yhä korkeampaa vaurauden tasoa ja parempaa hyvinvoinnin astetta. Saavuttaaksemme tämän meidän tulee unionin sisällä sekä sen ulkopuolella tehdä työtä muun muassa yksilön vapauden ja oikeusturvan, tasa-arvon ja toleranssin puolesta ja myös kantaa oma vastuumme teoistamme. EU:n tulee ulkopolitiikassaan panostaa globaalisiin haasteisiin, kestävään taloudelliseen ja ympäristöystävällisiin kehitykseen ja yhä enemmän humaanisiin arvoihin. Lähiaikoina EU:n on löydettävä toimivat puitteet taloudelleen. Meillä tulee olla yhteinen globaali yhteistyöelin. Tämä elin on Yhdistyneet kansakunnat, jonka on pystyttävä olemaan aidosti toimintakykyinen. Kaikkien jäsenvaltioiden pitää kantaa vastuunsa, jotta tässä onnistutaan ja saadaan vahva YK. Suomi kantaa ottaa vastuunsa ja on ennenkin näyttänyt tämän mm. hoitamalla jäsenyytensä YK:n turvallisuusneuvostossa. Suomi kampanjoi tällä hetkellä tälle samalle paikalle ja mielestäni Suomi ansaitsee paikan. YK on ja tulee tulevaisuudessakin olemaan juuri niin vahva kuin jäsenvaltiot haluavat ja juuri tästä syystä Suomen tulisi olla mukana tärkeimmässä päätöksenteossa. Meillä on globaali vastuu ja siksi meidän tavoitteemme tulee olla 0,7%:a bruttokansantuotteesta kehitysapuun. Pitkäjänteisiä päämääriä kuten kestävää kehitystä ja köyhyyden hävittämistä on tuettava. |
